Matchens profil - Patrik Bojent efter matchen
Vid 5 tillfällen (3-2) var insatsen eller passningen mindre lyckad medan det vid 19 tillfällen var bra eller väl godkända insatser. En full´t godkänd insats alltså, även om han hade en viss del i gästernas 1-0-mål, då det blev tydligt hur avigt det är för en klart vänsterfotad spelare att spela högerback.
När vi pratades vid efter matchen både syntes och hördes den besvikelse han kände över de lite onödigt tappade poängen.
OK Patrik, sammanfatta dina känslor efter matchen.
- Jaa... jag tycker vi skapar riktigt många chanser och borde nog gjort något eller ett par mål till. Sen slog jag en riktigt ordentlig felpass, som gav dem chansen att göra 1-0 och sätter press på oss. Vi skapar rätt mpnga chanser och sätter i andra halvlek stor press på motståndarna. Vi gör också 1-1 och 2-1 och det känns som vi har riktig kontroll över matchen och har också lägen för att göra 3-1. Sen kvitterar de i stället på en chans från ingenstans. Sen försöker vi igen, men orkar inte riktigt skapa de lägen vi behöver.
- Det kändes ändå som att vi fick upp bollen men vi orkade inte riktigt ge det understöd på mitten som behövdes. Det fanns liksom ingen som kunde vinna andrabollen.
Vad hände vid deras ledningsmål?
- Jag var pressad och fick använda fel fot, högern, och det blir en felträfff, som går till en av deras spelare i stället och så kontrar dom. Det känns tråkigt för vi spelade bra och skapade många chanser sett över hela matchen.
- Jag har inte sett skottstatistiken, men det kändes som att vi skapade en 6-7 riktigt bra chanser. Pierre (Bengtsson) hade ju ett fantastiskt skott, som lika gärna kunde varit mål, men han har ju ett bra skott. Vi måste utnyttja det mer bara.
Det känns ändå inte alltför tungt?
- Jo, just nu känns det bra tungt. Vi hade ett så pass bra spel att vi skulle ha vunnit den här matchen. Skapar vi så här mycket chanser i alla matcher, så kommer vi ändå att göra en hel del mål i matcherna framöver. Nu orkade vi väl hålla spelet uppe i åttio minuter, men vi ska kunna behålla det under hela matchen. Så även om det är tungt nu, känns det ändå lovande för den fortsatta serien.
Tack Patrik och lycka till inför en kamp om medaljer.
Bappe
Matchens profil - Patrik Bojent
Ett tämligen nytt namn i truppen, men lätt igenkännelig som vänsterbacken Patrik Karlsson.
Att män byter namn , när de gifter sig är inte så ovanligt numera, men att de samtidgt går från yttersta vänstern till yttersta högern, är kanske inte lika vanligt?
- (skratt) Nää, det är väl inte så många som brukar göra det, men... det har fungerat bra både med namnbyte och kantbyte.
Har du spelat på högerkanten tidigare något?
- Högerback har jag nog inte spelat tidigare...(funderar) däremot har jag nog spelat högerytter någon gång under Östertiden, men högerback var nog första gången.
Men det känns bra, eller...?
- Jaa.. det gör det... det svåraste är att ställa om defensivt, man får ju pressa motståndaren åt ett annat håll... man är ju inställd på att trycka dem åt ena kanten och nu blir det åt andra hållet... allt blir tvärtom, men jag tycker det går bättre och bättre.
Ni satsar ju mycket på offensiven och det är alltså lättare?
- Ja, där har jag ju fördelen att kunna gå inåt i banan och lättare kunna använda "rätt" fot.
Så du går inte och tittar snett på Pierrre, som tagit "din" plats?
- Nej, även om jag i första hand känner mig som en vänsterback, så fungerar det bra på högerkanten också.
Det är ju en styrka för laget att kunna använda er samtidigt, inte minst i offensiven.
- Ja, Pierre är ju en jäkligt duktig spelare och mogen för sin ålder. Han är mycket bra offensivt och har utvecklat det defensiva spelet mycket på ganska kort tid. Så det känns kul och jag hoppas att vi ska kunna fylla på ännu mer med ytterbackarna framöver.
För er måste det kännas tryggt att ha Allsvenskans förmodligen bästa innerbackspar att lita på?
- Ja, Pärtan och Nisse har varit fantastiskt bra... man känner sig trygg, när man går med offensivt... man vet attt det fub´ngerar bra där bakom, så man hinner ta sig tillbaks igen.
Egentligen är det alltså din och Pierres förtjänst att vi börjar göra flera mål?
- Njaa.. sist var det främst Ivans och Anchéns förtjänst. Nu är juockså planerna generellt bättre än tidig vår eller sen höst och det gynnar väl oss med det spel vi har och vill ha. Vi vill ju spela bollen med mycket rörelse bland spelarna och vädret nu är gynnsammare än regn och kyla förstås.
Vi har redan använt många spelare i serien. Har vi Allsvenskans bredaste trupp?
- Jaa.. när vi tränar elva mot elva, så är det helt jämnt mellan lagen, så visst har vi en bred och bra trupp... och det känns väldigt skönt inför hösten!
Som spelare då - är det jobbigt med den konkurrens man har om platserna?
- Njaaä.. det är väl en fördel att kunna ha det så och det triggar ju en själv också... man mäste hela tiden vara på topp, annars får man kanske kliva åt sidan. Det är klart att det kan vara både positivt och negativt, men man får försöka se det positiva - att det är bra för laget.
- Man måste ju ge allt på alla träningar och i alla moment och det höjer i sig kvalitén på träningarna och det syna och känns att det är många hungriga och spelsugna spelare i truppen. Dessutom har vi ju några spelsugna på väg tillbaka från skador, så för laget ser det väldigt lovande ut.
- Vi har också många skickliga spelare, som kan spela på flera olika positioner, så det finns alltid ett antal alternativ för Rikard och Nesjo och det ger också en trygghet i spelet. Dessutom så gör det att har man en liten skavank eller något, så kan man stå över en match utan att det riskerar att förändra eller försämra lagets möjligheter. Det är ju inte alltid så självklart. Det talar också för oss i längden.
- Till och med på målvaktssidan är det tufft. Danne Örlund ör fantastiskt duktig, sen har Nicke Bergh kommit in och släppt in ett mål på fem matcher - och det var på straff!
I morgon är det nystart hemma efter uppehållet. Allt´ ser bra ut i truppen?
- Ja, alla klarade sig helskinnade i Örebro. Alla känns taggade och det ser riktigt br ut inför morgondagen. Vi vill ju alla få visa hemmapubliken hur bra vi faktiskt kan vara!
- Vi hoppas kunna spela samma spel som vi hade i framförallt den första halvleken i Örebro. Det känns som att det lossnat nu. Våren var ju ganska målfattig länge, så det var skönt att göra fyra i en match.
Till sist, hur går det i morgon?
- Jag tror vi vinner, men GAIS är inget dåligt lag, så vi måste se upp bakåt och ändå trycka på offensivt. Så jag tror vi vinner.... komfortabelt..... med.. tre mål...ja, 3-0!
Bappe
Skön kväll, bra spel - och en härlig seger
Denna derbykväll hade lockat över tusen åskådare till Skytteholm. Förutom Djurgårdsklacken gladdes nog publiken stort denna kväll. AIK vann med 2-0 (1-0).
Kanske var det den sköna kvällen och solljuset eller kanske den entusiastiska publiken, men oavsett vad, så gjorde tjejerna den bästa match jag sett dem göra i år. Borta var den tveksamhet och det ibland lite tafatta passningsspel, som då och då syntes under vårmatcherna.
AIK skapade klart fler farligheter än Djurgården och spelet var rörligt och fantasifullt och bollen spelades klart mindre än tidigare bakåt eller i sidled än under våren. DIF verkade överraksade och kanske lite handlingsförlamade tidvis. Det kan bero på att de trodde att det skulle, precis sióm icupen för några veckor sedan, gå att vända matchen. Men icke - även efter det svartgula ledningsmålet i den fjortonde minuten, behöll vi både spel och offensivviljan. De blårandiga (för kvällen helvita) kom aldrig riktigt nära att hota hemmalaget. Det var egentligen bara nära ett bortamål vid två tillfällen, men bägge gångerna stod Sofia Lundgren rätt i målet och lyckades tänja sig uppåt så att bollarna styrdes över ribban.
Djurgårdens målvakt, Nadine Angerer, gjorde förvisso fler dramatiska räddningar än Sofia, men Sofia läser spelet väl och finns på plats redan när skotten kommer. Märkligt att hon inte platsar i landslagstruppen!
Det var lagspelet som gav AIK segern denna kväll. En helgjuten insats, som ram kring de individuella pärlor som visades upp under nittio minuter. Priset till matchens lirare i hemmalaget gick till Louise Fors. Välförtjänt? Javisst, men det kunde man sagt, nästan vem som än fått det!
Anne Mäkinen, t ex. Kanske inte den som märks mest, inte den som gör de publikfriande dragningarna, men vilken kamp- och arbetsvilja hon har - och vilket tryck i skotten!
Lisa deVanna är alltid en kandidat och gjorde naturligtvis ett mål mot slutet av matchen. Hennes plötsliga tempoväxlingar och riktningsförändringar måste vara välkända för motståndarna numera, men något motmedel tycks vara svårt att hitta.
Laura Kalmaris come-back betyder nog mycket för det alltmer stabila spelet. Hon är inte den som syns mest, men uppenbarligen väldigt viktig för laget och en ständig kämpe.
"Pressläktaren" invaderades denna kväll av delar av herrarnas A-trupp. Lee Baxter, målvaktstränare, var där liksom Nicke Bergh, Dulee Johnson, Khari Stephenson, Wallid Atta, CH Jagne och Kevin Walker. Kanske inspirerade de tjejerna lite extra denna kväll. De var både nöjda och imponerade över sina klubbkamrater. I morgon får vi se om de också blev inspirerade.
Resultatet gör att tjejerna nu ligger på fjärde plats i tabellen. En fin prestation. Att förbättra den placeringen torde bli tufft, men inte nödvändigtvis omöjligt, men - framförallt - det finns ingen aledning att tro att vi inte ska kunna försvara den positionen under seriens gång.
Nu har vi, åskådarna alltså, spräckt tusenpersonsvallen. Klarar vi tvåtusenvallen också under hösten? Spelarna förtjänar det - och vi som tittar också!
Bappe Bjuggen
