Juniorerna till SM-final efter slutdramatik
Man undrar hur allvarligt Svenska Fotbollsförbundet ser på Junior-SM i fotboll. Matchen spelades på B-planen på Skytteholm och blev dessutom framskjuten 30 minuter eftersom inga linjemän kallats eller i alla fall inte kommit!
När matchen så småningom kunde börja, blev det en intensiv AIK-press från början. Det tog bara ungefär två minuter innan ledningsmålet kom. Det var efter en av totalt många AIK-hörnor, som Sotirios Papagionopulos tryckte in.
Resten av halvleken fortsatte vi att spela ett lysande lagspel med snabb och rörlig intensitet.
Det blev inga fler mål, mycket beroende på Häckens målvakt, som med sin räckvidd nådde det mesta. Häcken var annars överraskande blekt i det offensiva spelet. Vårt mycket samlade försvarsspel gjorde det än svårare för göteborgarna.
Vi tappade en del av intensiteten i den andra halvleken, samtidigt som Häcken satsade allt på ett kvitteringsmål. Vi höll emot bra i försvaret och det blev därför något av en antiklimax, när Häcken kvitterade efter 25-30 minuters spel efter en dubbelhörna, där vi dessutom lite onödigt givit dem den andra och målgörande hörnan!
Resten av matchen blev det mera kamp än spel från bägge sidor och den drygt hundratalet stora publiken började förbereda sig för en kylig halvtimmes förlängning, när AIK slår en höjdboll in i Häckens straffområde, där Jonas Gustafsson attackerar målvakten, som inte lyckas greppa bollen, som studsar mellan hans ben och sakta rullar mot mål. Målvakten kommer av sig helt och Jonas blir för en kort sekund rörelseoförmögen, men sen inser han vad som skett och rundar snabbt målvakten och lägger enkelt in bollen i det tomma målet!
2-1!
Klart för JSM-final mot Elfsborg nästa helg! Vi får hoppas att det blir på A-planen och med full matchfunktionärsuppställning från början.
Det blev alltså 45 minuters lysande lagspel och 45 minuters kamp. Alla svartgula spelare gjorde en fantastisk insats men, som sagt, det var snarare laget än individuella prestationer som avgjorde denna gråkalla söndagseftermiddag.
Fler kommentarer och tränarintervju kommer senare.
Bappe Bjuggren
Guldet borta - nu gäller det en UEFA-plats
Vångavallen är inte bästa arenan för TV-matcher. Den är liten och trång(?) och perspektivet blir ibland konstigt, närmast förskjutet.
Någon stor match blev det inte. Mycket slitande, knuffande och virrigt från bägge håll. Vårt spel har på något sätt gått i baklås. Felpasssen är fler, liksom missförstånden, än under den tidigare hösten och sommaren.
Delvis kan det bero på skador och avstängningar, men frågan är om vi inte snarare spelade över vår förmåga och i ett kollektivt glädjerus, när allt funkade.
Samtidigt; det är många nya kuggar, det är ett lite annorlunda spel och det är egentligen inte konstigt att det kärvar, nu när så mycket ganska överraskande stått på spel. Det är långt till nästa säsong och det är för tidigt att nu hoppas på att det blir samma trupp Rikard Norling och Nebjsa Novakovic får att jobba med fram till nästa års seriestart. Hoppas kan vi ju alltid.
Matchen då? Ja, så mycket hände egentligen inte. Eller med svartgula ögon; det positiva som hände, hände i stort sett under de första 20 minuterna. Vi hade efter det fortfarande ett ganska stort bollinnehav, men vi hittade aldrig sättet att skingra det resliga och välorganiserade Trelleborgsförsvaret. Kristian Haynes var i gammal god AIK-form, fast i fel kläder. Erik Sundin, vår gamle junior, hade kanske inte någon av sina bästa dar. Thylander spelade inte.
När sedan Kenny Pavey drog på sig en onödig och huvudlös utvisning, så var matchen slut. I alla fall kändes det så. Kenny var fortfarande upprörd för att hans boll som tog på en TTF-ares arm inte givit en straff och det må vara, men utvisningen var onödig och dum.
Martin Hansson hade några märkliga, men inte avgörande, domslut. Våra argentiska spelare fick nästan konstant domsluten emot sig i närkamper. Trelleborg fick en del lättköpta fördelar där. Men poängförlusten får vi ta på oss själva.
Nej, Allsvenskan borde nog komprimeras och köras i sin helhet under perioden juni-september. Det är då vårt spel är som bäst!
Visst är det bra att matcher TV-sänds, men upplevelsen blir annnorlunda. Det roligaste under TV-sändningen var, när de, dessutom två gånger, visade ett sammandrag från förra omgången då även Fjurgårdens match visades. Jodå, det stod Fjurgården. Snyggt jobbat.
Det finns ingen anledning att deppa trots att vi är borta från guldstriden. Nu gäller det att ta en placering som ger en plats i UEFA-kvalet. Vi behöver de erfarenheterna för mer framtida Champions League-äventyr. De kommer, men inte nästa år. Men sen....
Bappe Bjuggren
Mr Styles och konstsim utan vatten
Tidstillägget efter halvlekarna motsvarade inte den tid som torrkonstsimmet tog.
Fotbollen då. Jo den förekom också, framförallt från AIK:s sida. Händelseförloppet skildra väl i hemsidans referat liksom själva skeendet.
Nicke Westberg hade ingen lätt match. Inte särskilt mycket att göra, men gjorde det han skulle bra. Att han inte nådde ända fram till den skickligt lagda frisparen ska han inte lastas för. Det var en skickligt slagen frispark!
Backlinjen skulle varit närmast felfri om inte missförståndet/kommunikationsbristen mella Daniel Arnefjord och Nisse Johansson föregått den ödesdigra frisparken. Nisse var annars närmast suverän under matchen. Kul också att se hans offensiva vilja och insats i matchens slutskede. Jimmy Tamandi var tillbaka och var klart godkänd, men såg ut att vantrivas mer på vänsterkanten än tidigare under säsongen.
Matchens utropstecken var nog ändå Pablo Monsalvo, som även tidigare imponerat på mig om än med smärre frågetecken. Nu, på favoritpositionen på inre mittfältet växte han ytterligare en eller två klasser. Här har tränarna en svår valsituation, Fyra innermittare, Monsalvo, Dulee Johnson, Khari Stephenson och Daniel Tjernström. Och då har jag inte ens nämnt Pierre Bengtsson!
Khari, ja, under de cirka 20 minuter han spelade, använde han kropp och fysisk styrka mer än han gjort under de tre-fyra senaste matcherna tillsammans! Och det såg bra ut. Kenny Pavey var bättre än mot GAIS, men är inte riktigt i takt med spel och boll ännu.
Ivan Obolo och Lucas Valdemarin sprang, jobbade, passade och försökte, men hade ingen lycka med sig i avsluten. Här kommer åter mr Styles in i bilden: när Ivan Obolo fälldes bryskt med en knuff i ryggen vid straffområdesgränsen blev det minsann frispark, men ingen svartgul sådan! I den vevan gavs också en varning - till Markus Johnson!
Det blev en märklig och inte särskilt rolig kväll, trots det tidvis riktigt bra spel vi ändå presterade. Hoppas att spelarna tar med det till de sista matcherna i Allsvenskan.
Roligare blev det inte när man, efter hemkomsten, strax efter midnatt läser om de huliganer, som med svartgul beteckning har attackerat poliser och material. Sånt kostar förstås. Och hur kul är det för det ganska stora antalet AIK:are, som med skattepengar får betala kostnaderna? Huvudlöst, ynkligt och fullständigt meningslöst. Kanske hoppas de på att vi ska få spela kommande hemmamatcher i.... tja Norrköping eller rentav Borås? Det vore nåt... inte!
Allsvenskan lever, låt oss se till att den fortsätter att göra det under de sista omgångarna.
Bappe Bjuggren
Snart dags...
Jimmy Tamandi lär spela, vilket känns bra med tanke på vad han presterat i år. Hoppas nu att Kenny Pavey och Khari Stephenson lyckas klart mycket bättre än i söndags, annars kan det bli tungt!
Vet inte hur bänken ser ut. Jag hoppas att Pierre Bengtsson och Alexander Gerndt finns där! Ser det kärvt ut skulle jag gärna ta en chansning med dem den sista halvtimmen! Vinna är ju det enda som gäller. Ett oavgjort resultat, som inte är 0-0 och vi är ute. Står det 0-0 blir det en lång, kall och nervös kväll på väg mot natt. Mardrömmen är ett tidigt ledningsmål för israelerna.
Kul att juniorerna med viss möda gick vidare i SM-slutspelet. Och ett stort tack till Nicke Rönn, som tog fyra straffar! Nu, Nicke, har jag definitvit förlåtit dig för att du övergav innebandyn! Lite trist att det blev bortamatch igen för junisarna. Mot Degerfors, som jag inte alls vet hur de är. Dåliga kan de ju i alla fall inte vara. Men ett avancemang kan ju inte vara omöjligt.
Så där ja, skönt att slippa tänka på kvällens match en liten stund. Det blir ett sent skrivande i kväll, så så mycket material om matchen lär nog inte finnas tillgängligt förrän i morgon.
Håll tummarna i kväll. Eller ännu bättre; vi ses på Råsunda i kväll!
Bappe
