Koffe Kranberg ser fram mot tisdagsmatchen
Under åren har jag gjort ett otal intervjuer med Koffe inför och efter matcher. Oavsett hur det sett ut under eller inför matcherna, har han alltid ställt upp, svarat rakt och tydligt på alla frågor och även i besvikelsens stunder ställt upp på ett fantastiskt sätt. Dessutom har han blivit spelmässigt bättre för varje säsong, inte minst när det gäller att ta ett helhetsansvar i och inför matcherna. Utan att för den skull tappa den glimt i ögonen han alltid har haft!
Är du nöjd med säsongen så här långt?
-Jo, hittills har det gått bra... VM-silvret var väl inte så jättelyckat, men kanske kommer det att kännas bättre lite längre fram i tiden. EC-guldet hade vi ju satt som mål för oss och det det var jättekul och skönt. Inte minst för att vi klarade det med ett till delar ganska nytt och ungt lag.
- Visst märks det att andra länder tar in på oss och Finland i Europacupen, framförallt då Tjeckien och Schweiz. Det märks verkligen och det är ju roligt och också bra för sporten.
Har du lugnat ner dig när åldern stiger? Relativt lite strafftid - inga matchstraff?
- Njaaää.. fast jag brukar väl inte ha några matchstraff... jag fick ett minns jag...Ö-vik borta tror jag... mitt första år i AIK... sen tror jag inte det har blivit fler!
- Fast, visst tänker jag på det mer och mer, kanske mognar man som person och blir också lite smartare... Sen har vi spelat väldigt bra i boxplay i år.. det blir ofta fina ytor, när de ligger på hela tiden och vi har snabba och målfarliga spelare, när det blir kontringsmöjligheter.
Ni pratar om det under matchen: "Det är trångt, nu tar vi en utvisning, så vi får chansen att kontra"?
- Nja, inte riktigt så.. men ingen ska kunna känna sig lugn när vi spelar i box i alla fall!
Du och några till har haft en lång och intensiv höstsäsong. Börjar du känna dig lite sliten?
- Nej inte farligt alls. Det var lite värre runt Europacupen för då åkte jag samtidigt på några smällar och då blir det värre. Annars klarar kroppen det riktigt bra. Vi har en bra och gedigen träning i kroppen sen försäsongen redan.
Från Tjeckien till Mullsjö. Omväxling får du i alla fall.
- Visst är det så men det ska bli kul att åka dit. De är ju nykomlingar förstås och det är alltid kul med nya hallar. Faktum är att vi kan ha mött dem där i en träningsmatch inför seriestarten för en massa år sen.. jag är inte riktigt säker, men det kan ha vart så.
- Annars var det skönt med Dalen-matchen och en säker seger där. Vi fick ett kvitto på att vi ligger rätt och är rätt starka redan nu.
Så tipset då. Karl-Johan tippade helt rätt mot Dalen, så du får chansen att ta två rätt. Hur går det mot först Mullsjö och sen Warberg?
Ja, Mullsjö vinner vi med.... ja, 6-4. Warberg tror jag blir en ganska målsnål match, jag tror vi vinner med..... 3-2.
Tack Koffe, du gissade rätt på det totala antalet mål i Mullsjö, men överskttade dem lite. (AIK vann den matchen med 7-3) Bättre lycka på tisdag!
Bappe
Förlust mot serieledarna på bortaplan
RP vann lördagens match i Sporthallen i Linköping med 22–12 efter 13–6 i halvtid. Det är ingen katastrofal förlust och tränare Erik Hammarberg var nöjd med hemspring och försvar. Anfallsspelet var dock inte lika bra.
–Att bara släppa in 22 mål mot ett så kontringsstarkt lag som RP är bra. Men bara 12 mål framåt är alldeles för lite, säger han.
Matchen började med många tekniska fel från AIK:s tjejer. Passningarna hamnade ofta gör högt, för långt bakom eller för långt framför medspelarna. Men Erik skyller inte bara på tjejerna utan också på att man inte fick använda klister i hallen utan man var tvungen att spela med vax på fingrarna. Det tog en kvart innan tjejerna kunde vänja sig. I halvid hade RP ledningen med 13–6.
Andra halvlek började bra för AIK:s del och man tog ifatt till 10–15 och tvingade RP att ta time out.
–I andra halvlek löste vi försvarsspelet bra, det var mycket bättre än i förlustmatchen mot Huddinge, tycker Erik Hammarberg.
Det visar också siffrorna, RP vann andra halvlek med bara 9–6.
Nästa match går den 1 februari hemma mot Vadstena och då hoppas Erik att man ska kunna ta en efterlängtad vinst. Vadstena är ett starkt hemmalag men inte lika bra borta.
AIK:s målskyttar:
Hanne Marie Pedersen 3, Elin Economou-Olsson 2, Olivia Svalstedt 2, Ida Sarström 2, Sofia Thörewik 2, Caroline Maaninka 1.
Lysande slutperiod gav seger mot Dalen
Målet kom 21 sekunder in på den utvisning som lite märkligt drabbat Alexander Egebrant i hemmalaget. Det målet sporrade AIK(!), som tog tag i matchen och under de drygt 10 sista minuterna skulle vända underläget till en ganska säker 6-3-seger! Fyra raka mål för de svartgula alltså. Imponerande.
Det var en tät, tuff och sevärd match i sin helhet mellan två av Sveriges allra bästa lag. Två säkra försvar höll siffrorna nere ända till den svartgula urladdningen under matchens sista sjättedel, då vi på knappt 10 minuter gjorde fyra raka mål. Det sista i tom kasse, då Dalen satsade allt på en reducering och kanske kvittering.
Förstafemman, AIK Innebandys huvudsponsorer, utsåg Patrik Edgren (2p) och Karl-Johan Nilsson (1p) till kvällens spelare. Bägge gjorde 2 mål, Karl-Johan gjorde dessutom en assist.
Det är svårt att protestera mot valet. Annars var Niklas Maripuu en av matchens bästa spelare enligt min uppfatttning. Snabb, teknisk och med en stor aktionsradie gjorde han en imponerande insats. Han har sett bra ut även vid tidgare matcher, men fick denna kväll mer speltid än förut, vilket uppenbarligen var till hans fördel.
Drygt 1200 åskådare njöt hörbarligen under en tuff match mellan två tämligen givna slutspelslag.
Bappe
Stryk igen för AIK:s damer
Spelet i andra halvlek i förra matchen hemma mot topplaget Arboga lovade gott. Men i matchen mot Huddinge på söndagseftermiddagen nådde AIK:s damer inte upp till samma spelnivå utan förlorade med sex måls marginal.
Annars började det bra. I matchen mot Arboga gjorde bortalaget 6–1 på de första tio minuterna, ett försprång som AIK-tjejerna aldrig hämtade igen. Mot Huddinge tog AIK ledningen med 3–0 och 4–1. Det var framför allt försvarsspelet som la grunden till den goda matchöppningen.
Huddinge knaprade dock in på försprånget och efter halva halvleken stod det 5–5. Fortfarande fungerade försvarsspelet bra men anfallsspelet brast för båda lagen.
Lagen följdes åt resten av halvleken. Huddinge drabbades av två utvisningar men hemmatjejerna lyckades inte vinna någon av dem. Men två snygga mål fick vi se av Caroline Maaninka, där hon fintade sig igenom Huddingeförsvaret och nätade från sex meter.
I slutet av halvleken stod det 8–8 och AIK hade bollen men ett missat skott gav kontring för Huddinge och Anna Lindberg kunde från kanten lobba in 9–8 i sista sekunden.
Andra halvlek började Huddinge bäst men AIK kom tillbaka, främst genom Caroline Maaninka, som gjorde 10–11, 12–13, 13–13 och 14–14, omväxlande på skott och genombrott. Men efter 14–14 var det roliga slut och Huddinge drog sakta men säkert ifrån fram till 18–24. AIK:s bänk beordrade både en- och tvåpunkt men det hjälpte inte.
Framför allt var det skillnad på skottstyrka. Det fanns många som tog skott i Huddinge men framför allt var det sexmålsskytten Helen Andersson som AIK-försvaret inte kom ut ordentligt på.
AIK fick inte samma utrymme att skjuta, till en del beroende på att motståndarna kunde koncentrera sig på niometersspelarna. Vi såg knappt en enda inspelning till mittsex på hela matchen. 14 av de 18 målen gjordes också av spelarna på nio meter, sju av Caroline Maaninka, fyra av Olivia Svalstedt (16 år och väldigt lovande) och tre av Sofia Thörewik.
Domarna Owe Wallster och Anders Erixon gjorde bra ifrån sig.
Anders Lindén
AIK–Huddinge 18–24 (8–9)
Målgörare AIK: Caroline Maaninka 7, Olivia Svalstedt 4, Sofia Thörewik 3, Åsa Berdtsson 2, Amanda Jacobsson 1, Elin Economou-Olsson 1.
Huddinge: Helen Anderssson 6, Anna Lindberg 4, Åsa Halldin 3, Susanne Lundström 3, Sara Feldin 2, Carina Bilfeldt 2, Sofie Thorsson 2, Beatrice Gagnebien 1, Rana Qadri 1.
Matchens profil - Karl-Johan Nilsson efter Dalen
Du tog ditt ansvar som matchens profil, men gav inget till Kim?
- (skratt) Nej... det var en tight match men jag tyckte att vi visade i den tredje perioden att vi är grymt starka som ett kollektiv... som lag.
Fast det tycker jag att ni visade i de två första perioderna också, fast då gjorde Dalen det också!
- Javisst, absolut... sett över 60 minuter gör vi en riktigt bra match och det gör Dalen också, men i den sista perioden höjde vi oss ett snäpp till och då hängde de inte riktigt med.
Var det nervöst? I dag mötte ni ett lag som stod upp hela matchen, annars brukar det vara egna misstag som skapar ovisshet?
- Som vi pratade om tidigare: vi visste att Dalen är ett riktigt bra lag och är inne i en positiv trend. Vi visste att det skulle bli riktigt tufft i dag, så för oss känns det skönt att få ett kvitto på att vi orkar stå upp och vinna även såna matcher.
Med drygt två månader kvar till SM-slutspelet måste det här kännas som en ganska skön bekräftelse på att ni är på rätt väg?
- Absolut! det här var första riktiga värdemätaren, i alla fall på ett tag och det är klart att det känns skönt att få visa att vi är på rätt väg.
Du har fått en bra utdelning de senaste matcherna!
- Ja, det blir lätt så, när man har bra medspelare runt omkring sig, då får man chanser och kan lyckas ta dem. Då blir det stolpe-in i stället för stolpe-ut.
I dag var jag dessutom imponerad av Niklas Maripuu, som fick mycket speltid i en ny konstellation.
- Absolut... trots sin riktígt unga ålder... han visar upp ett väldigt moget spel och stora kvalitéer... där har vi verkligen en framtida storspelare!
Men ni andra håller ju ett bra slag till också?
- Ja, det tror jag nog. Känns och går det så här som idag, kan man fortsätta länge.
Tack Karl-Johan och du kommer rimligtvis att återkomma som matchens profil framöver!
Bappe
Vi är bäst när det mörknat!!
Matchen kom programenligt i gång. Nästan i alla fall. Det svartgula laget väntade för säkerhets skull till klockan närmat sig 19-strecket innan de riktigt fick igång spelet! 1-0 efter en period var väl acceptabelt, även om det inledningsvis såg rörigt, rörligt och lätt förvirrat ut. Att matchens profil Kim Nilsson, som för dagen ersatte Fredrik Djurling i förstalinjen, missade en straff efter 11.29 kändes inte helt oväntat. Först 35 sekunder från periodslutet fick vi ett ledningsmål från Nilsson. Nä, inte Kim men väl Karl-Johan.
Daniel Schmidt vilade hela matchen. Fredrik Djurling vilade nästan, men gjorde några inhopp i matchen, men då som back!
Den andra perioden blev mer händelserik. Fyra mål totalt, jämnt fördelade mellan lagen. Umeå kvitterade först, vi tog ny ledning, Umeå kvitterade etc. 3-2 efter två perioder kändes inte helt lugnt. I pausvilan insåg dock spelarna att klockan hade passerat 19, så det skulle bli bättre.
Det tog bara 6 sekunder innan Jihde inledde den tredje perioden med att sätta 4-2. Sen rullade det på under en kvart, då ledningen var uppe i 7-2 innan Umeå med knappt tre minuter kvar reducerade och dessförinnan också missat en straff. Men exakt en halvminut efter det målet satte Niklas Jihde matchens tredje och sista straff.
11.25 in i den tredje perioden åkte Koffe Kranberg ut på 2+2 minuter. Under de fyra minuterna spelade vi dagens bästa innebandyspel! Det var inte långa stunder som gästerna fick röra eller än mindre äga bollen under strafftiden!
Vi var inte bara bäst, när mörkret djupnat, utan också när vi var färre än motståndarna.
Att Karl-Johan Nilsson utsågs till matchens svartgula lirare efter sina tre mål var inte oväntat. Kim Nilsson tar säkert igen det när Karl-Johan är matchens profil!
Bappe
Karlberg i tystnad (nästan)
Så mycket mer om spelarna finns inte att säga ännu, men han låter ändå förstå att Martin Mutumba kan bli en överraskning i år. Positiv sådan, om man ser det med svartgula ögon. Det är ju bara en månad tills träningsmatchandet börjar efter träningslägret i Syd-Afrika.
Hinner också med ett kort samtal med Tolle Lagerlöv, som har truppen klar inför Väsbys andra raka säsong i Superettan. Även han verkar nöjd och kommer senare att ge mig information om trupp och förväntningar. Visst har några tunga namn från förra året försvunnit, främst till AIK och BP, men fler klubbar har också deltagit i gallringen.
Den korta vintern kom av sig efter första träningspasset på Skytteholm. Vi får hoppas att den (vintern) inte tar en gruvlig hämnd i början av april och några veckor till!
Bappe
Matchens profil - Kim Nilsson efter matchen
Ny förlust trots bra andra halvlek för handbollsdamerna
Inte oväntat fick AIK:s damer stryk av Arboga med 33–24 i Råsta Park på söndagskvällen. Det var i första halvlek matchen avgjordes, i andra höjde AIK nivån och spelade jämnt med det gästande topplaget.
I en tuff match med många utvisningar och två röda kort, båda för Arboga, förlorade AIK:s handbollsdamer med nio måls marginal. Marginalen skaffade sig Arboga i den första halvleken, då man bland annat på de första fem minuterna gick upp i en 6–1-ledning.
Trots att AIK försökte dra lärdom av bortamötet mot Arboga, där man kom i ett stort underläge i början, så hände samma sak igen. I bortamatchen spelade man ett 6–0-försvar, hemma försökte man med 5–1 i stället, men det hjälpte således inte.
Arbogas större spelare kunde vinna närkamperna mot AIK-försvararna och sex av gästernas mål i första halvlek kom på genombrott.
För AIK:s del gick det mesta av anfallsspelet på nio meter och varken kanter eller mittsexa fick vara med i spelet.
I andra halvlek blev AIK:s anfallsspel rörligare och kanterna deltog på ett helt annat sätt. Det gjorde det lättare att komma till bra lägen och tjejerna kunde hålla jämna steg med Arboga hela halvleken.
Sofia Thörewik och Ida Sarström var som vanligt de som gjorde flest mål men ett stort glädjeämne var också junioren Olivia Svalstedt som fick mycket speltid på nio meter. Det tog fram till andra halvlek innan hon hade skaffat sig självförtroende nog att ta de lägen hon fick men då radade hon upp målen, till slut fem stycken.
Det var roligt att se att tjejerna aldrig gav upp trots att siffrorna sprang i väg i början. Fortfarande går spelkvaliteten i vågor men spelar man som i andra halvlek borde man kunna slå de flesta konkurrenterna på nedre halvan av tabellen. Men det är lätt att säga och svårare att utföra.
De tekniska felen var färre än i tidigare hemmamatcher men det finns mån att förbättra avslutningarna, 14 avslut missades i både första och andra halvlek.
I motståndarlaget gjorde elitseriemeriterade Susanne Axelsson 12 mål och Therese Emnerud, som också spelat i högsta serien, gjorde 3 innan hon fick rött kort och uteslöts ur matchen. Karin Fredlunds styrka i genombrotten gav 6 mål.
AIK:s mål: Sofia Thörewik 6, Olivia Svalstedt 5, Ida Sarström 4, Caroline Manninka 3, Lisa Selberg 3, Åsa Berndtsson 1, Elin Economou-Olsson 1, Amanda Jacobsson 1.
Arbogas mål: Susanne Axelsson 12, Karin Fredlund 6, Malin Nord 5, Lena Westerman 5, Therese Emnerud 3, Isabella Peterson 1, Fia Fredriksson 1.
Anders Lindén