Juniorerna slog GIF Sundsvall
Det var Sundsvall som var hetast och mest aggressiva i matchens inledning. Men efter 10-12 minuters spel tog de svartgula över allt mer och det var bara i en tiominutersperiod strax efter mitten av den andra halvleken, som gästerna skulle vara nära ett mål igen.
Det var ingen stor match, men AIK spelade ett bra passningsspel och visade ett konstruktivt tålamod i speluppbyggnaden. Det gjorde att Sundsvallsspelarna fick jaga mycket och de var synbart trötta redan en liten bit in i den andra halvleken.
Vi skapade en hel del bra målchanser men gästernas målvakt var duktig och räddade bland annat en 3-4 frilägen för AIK.
Två av målen gjordes av Nicklas Maripuu som spelade på vänsteryttermitt, vilket är en sanning med modifikation, då han egentligen hade en fri roll och också förekom överallt på planen. Han var riktigt bra, oavsett vilken roll han just då valde.
Andra spelare, som också utmärkte sig speciellet i ett annars homogent lag var bl a försvararna Sebbe Hansen och Adam Modin, som bägge på ett utmärkt sett deltog i det offensiva spelet ganska ofta. Även Christian Patsouras i anfallet gjorde flera utmärkta prestationer och var ett ständigt orosmoln för det allt tröttare Sundsvallsförsvaret.
Daniel Sundgren, tillbaka i juniorlaget igen, kände dessvärre tidigt av en sträckning och fick lämna planen i matchens inledningsskede. Kul att se Danne tillbaka igen dock!
Tränaren Micke Hjelmberg var glad och kanske lite lättad efter matchen:
- Skillnaden i spelet nu mot i våras är väl att vi känns lite mer homogena och har ett större tålamod. Vi hade förväntat oss en matchbild där Sundsvall skulle sjunka ner, spela 4-5-1 eller något sedan och så var det ju inte riktigt. Och det var bra för matchen, vi var lite rädda innan matchen att det skulle se ut som en handbollsmatch, men så blev det ju inte.
- Tack vare deras spel kunde vi skapa jätteytor mellan deras försvar och anfall och sätta dem under hård press.Sebbe Hansen, som gör en fantastiskt bra insats, är ju högerfotad och vi skulle kanske fått ut ännu mer av vårt spelövertag med en vänsterfotad spelare på den positionen. Det är en fundering och ingen kritik.
- På det hela taget gör vi en riktigt bra match, men vi skulle kunnat göra ett par mål till! Sen är det alltid skönt att få hålla nollan. Så här långt in i serien är vi det lag som släppt in i särklass minst mål på hemmaplan.
-Vi har tagit... det är väl 10 poäng på de senaste fyra matcherna och hoppas naturligtvis att trenden ska hålla i sig. Vår nästa match är redan på söndag mot City borta, så det är bara att förbereda sig inför den.
Precis som förra året har spelet svängt lite under seriens första halva, så nu kan vi kanske hoppas på att det blir som förra året: en uppåtgående spelkurva och en vilja som kan bära långt.
Bappe Bjuggren
Elfsborg vann säkert - paniken sprider sig
Elfsborg vann alltså med 2-0 efter ett mycket välorganiserat spel och ett mycket tryggt försvarsspel. Så konstigt är det inte! Det är en lysande prestation att så här långt in i serien bara ha släppt in fem (5) mål. Det är faktiskt en ännu större defensiv prestation än vårt fantastiska facit guldåret 1998.
Segern var rättvis, trots vårt större bollinnehav och fler skott på mål. Effektivitet lönar sig mer än panikavslut. OK, panik är kanske att ta i, men tålamodet försvann ju längre matchen led.
Elfsborg kunde bara tacka och ta emot.
Att delar av publiken ropade oförskämdheter till Ishizaki, efter hans mål, var beklämmande. Vi var många som skämdes då. Ett stort tack till alla de på övriga läktare som gjorde allt för att tysta och överrösta dem!
Efter avancemanget 2005 sa Rikard Norling att han avsåg att bygga ett guldlag, men också att det skulle ta tid. Själv trodde han att det skulle dröja till 2009 eller kanske rentav 2010. Nu är vi snart där och några av dem som laget byggdes omkring finns inte kvar. Andra har kommit (och ibland gått!) men bygget är inte klart ännu. Jag tror att det kan finnas spelare, i t ex Väsby, som kan komma till nästa säsong.
Det är en väsentlig skillnad mellan Allsvenskan och Superettan, men det är också skillnad på de medspelare man har omkring sig. En bra spelare blir bättre av en lika bra omgivning, men syns kanske inte lika mycket själv då.
Norling har nu blivit odugligförklarad, dels av några AIK-fans (!) men också fast mer försåtligt här och var i massmedia. Trist men det ingår i rollen. Själv tycker jag att Rikard Norling i bl a presskonferenser tar på sig ett för stort ansvar för misstag på planen. En tränare kan aldrig ge omedelbara direktiv på planen, även när han försöker, tar det ibland ganska lång tid innan budskapet nått alla spelare. Och - framför allt - motståndarna är fria att ändra sitt spel, så resultatet ändå blir verkningslöst.
Det var ingen bra match vi gjorde i söndags, men det gjorde däremot Elfsborg, riktigt bra faktiskt. Det som bekymrar mig mest är ändå att det så ofta hänt i år att vi har spelat en utmärkt och rörlig fotboll under de första 20-25 minuterna, men sen plötsligt tappat allt. Under den tidigare delen av serien, lyckades vi ändå ofta komma tillbaka in i matchen någon gång under den andra halvleken. Men icke längre.
Nu gäller det att glömma och i stället för att deppa över den försvunna guldchansen ta oss samman och fixa en UEFA-cupplats. Inte ens det blir lätt, men omöjligt ska det inte vara.
Det är inte ens någon tröst att Malmö FF och Djurgården ligger ännu mer pyrt till. Fast hade inte Hammarby legat före oss hade det ändå känts lite bättre!
Bappe Bjuggren
oCH, oCH - chansen fanns, men blåste och regnade bort
Det började illa, men så kom en härlig vändning på knappt tio minuter. KFF kvitterade före halvtidspausen och när sen regnet kom, förutom den redan besvärliga blåsten, så försvann poängen ur synhåll.
Det var annars en av de få gånger, som man, speciellt under den andra halvleken, var tacksam för att inte vara på arenan! Det kan inte ha varit kul på planen, men att sitta på en läktare denna kväll, måste ha varit en ökande pina.
Vi måste kunna stänga en match, sade Rikard Norling efter matchen. Visst, vi har haft problem med det under en större del av säsongen. Mycket ser så bra ut rent spelmässigt och funkar också bra, men det måste finnas tvivel någonstans eftersom vi ofta tappar spelet efter 30-45 minuter i matcherna. Just idag var det väl inte riktigt så. Kalmar hade problem under den första halvleken, som vi, efter sidbytet, fick i än högre grad. Då på grund av det allt värre regnet.
Två av Kalmars mål kändes "onödiga". 1-0-målet kom därför att Patrik Bojent vände inår planen i stället för mot sidlinjen - en blindspark som tar på en Elmbroder, som får fram en passning till den annan brorsa.
3-2-målet - ja hur gick det in. En bra och lurigt skruvad frispark, men Nicke Berg var där, men kom inte åt bollen. Åtminstone på TV såg det inte ut som om den wobblade.
Allt var inte nattsvart denna kväll, trots allt. Väsby slog Mjällby med 3-0 hemma. Gabbe Petrovic gjorde ett av målen, på frispark, och ett mål gjordes av Jagne! Ja, fast av brorsan (där med!) Alieu.
AIK:s tränartrojka kan ändå känna en viss tillfredsställelse efter matchen. Spelet finns där, även om det ännu inte håller en hel match. Nya spelare får chansen och visar att de hör hemma i A-truppen.
Personligen tycker jag att livet utan Dulee såg lovande ut. Variationen i uppspelen blev större och kvickare, när Dulee inte längre fanns tillgänglig. Jag är tveksam till om CH:s bägge mål hade kommit med vår tidigare givna spelmodell. Visst finns det stunder, när man kände saknaden efter Dulee, men snabbare och rörligare anfall, är ändå något jag föredrar.
Det är inte de som lämnat laget jag saknar utan Gabi Özkan! Ja, och denna kväll Pierre Bengtsson. Liksom jag gärna skulle se Yussuf Saleh i ett inhopp. Det jag sett av honom imponerar. Ytterligare en snabb virvelvind, men med ett bra tryck i skotten.
Guldet känns avlägset redan i år, inte helt omöjligt, men en längre formsvacka hos alla lag som ligger före oss i tabellen känns inte sannolik.
Ändå - framtiden är vår, men den kommer nog inte förrän tidigast nästa år. Skulle jag ha fel, kommer jag inte att gråta!
Bappe Bjuggren
