Funderingar kring JSM-guldet
Det blev ett nytt SM-guld för AIK:s juniorer. Vi kommer under senhösten att presentera ett antal intervjuer med spelare och ledare i mästarlaget. Men börjar med mera allmänna funderingar.
Av det dryga tjugotalet spelare som i år spelat i serie- eller slutspel är det fem (5!) som nästa år faller för åldersstrecket, dvs då är eller blir 19 år. Den klart övervägande majoriteten kommer alltså att spela i juniorlaget även nästa år. Några även 2009, då de är födda -91. Några andra -91-or har redan i år spelat eller suttit på bänken i tävlingsmatcher. Vi bygger alltså inte bara för en säsong i taget utan det finns ett målmedvetet och långsiktigt arbete i ledarstaben. Vi ska hitta, utveckla och ta tillvara de talanger, som finns.
I denna statistik har vi inte tagit med Jonas Gustafsson, då han formellt varit utlånad till Väsby, men spelat ett antal matcher i juniorlaget, dessutom på sitt vanliga utmärkta sätt.
När man ser på juniorerna rent statistiskt är det en faktor som är iögonenfallande och lite märklig. Av 23 spelare är 19 födda under årets första halva, fyra under andra halvåret resp år.
Av de 19 som fötts januari-juni, är 14 födda under det första kvartalet! 1 (en) spelare är född under det sista kvartalet, i november. Varför spelar höstbarn inte fotboll?
Grabbarna fick en ny tränare i år. Den tredje på tre år. Alla har dock haft en gemensam bakgrund i AIK och i ledarstaben i övrigt finns också en trygg kontinuitet. För oss som följt juniorerna några år, syns skillnaden mellan tränarna bara i detaljer. Taktiken, strategin och kompetensen är densamma. Det är väl sådant man kallar klubbkänsla och kontinuitet.
Vår kanske offensivt vassaste spelare, Mange Eriksson, missade finalen, men inte på grund av avstängning. vilket annars tyvärr händer, utan för att han fick följa med A-laget till Kalmar, där han sen satt på bänken hela matchen! Måste kännts trist. Nu var det tydligen tänkt att han skulle fått speldebutera i Allsvenskan, men utvisningen på Arnefjord förstörde scenariot. Jag tror att Mange var lättad över att SM-tecknen kom hem trots detta.
Ludde Malm, som inledde seriespelet så lovande och lysande, försvann efter sommaruppehållet till Skövde och dess AIK! Inte på grund av någon värvningssatsning från västgötahåll, utan för att Ludde kom in på den ekonomiska utbildning, som tydligen fanns bara där. Ludde såg finalen på Skytteholm och han var jätteglad över vinsten och fick också dela glädjen på planen efter matchen med de gamla lagkamraterna. Hans fina vår gjorde honom klart delaktig i guldjublet.
En spelare från förra JSM-guldet -04 fanns också kvar i truppen! Kvar och kvar, snarare tillbaka och i en ny roll. Den för året nye naprapaten Anders Hamberg spelade tidigare för juniorerna. Han spelade, om jag minns rätt delvis i finalen -04, men hade ett skadetyngt år annars och gjorde inte särskilt många matcher. Ett stort löfte och en härlig tekniker var han och en lika duktig naprapat tycks han också vara. Som naprapat riskerar man inte heller lika mycket skador själv.
Ett år som annars varit på gott och ont både spel- och resultatmässigt avslutades med devisen "bäst när det gäller", även om jag är säker på att detta inte var en uttalad strävan från vare sig ledare eller spelare.
Under de närmaste veckorna kommer även dessas röster eller i varje fall ord att komma på denna sida.
Bappe Bjuggren
