Mr Styles och konstsim utan vatten

Jag blev nyfiken på att se hur en seriematch i Israel ser ut. Kan det verkligen vara så att 3-6 spelare ligger på gräset och utövar någon art av torrkonstsimning under en stor del av matcherna?? Det var i alla fall den känsla man fick på Råsunda denna kväll. Blev någon israel av med bollen var det goda odds för att han skulle utföra en tvärdykning och sen ligga och vrida sig i inbillad smärta eller inövat rörelsemönster. Här kommer då mr Styles, den engelske domaren, in i matchen. Med en engelsk ängels gudomliga tålamod fick de ligga där. Först när den israeliska naprapaten (?) sprungit in på planen och kommit halvvägs till den/de liggande förmådde de resa sig. Tid tog det i alla fall.
Tidstillägget efter halvlekarna motsvarade inte den tid som torrkonstsimmet tog.

Fotbollen då. Jo den förekom också, framförallt från AIK:s sida. Händelseförloppet skildra väl i hemsidans referat liksom själva skeendet.

Nicke Westberg hade ingen lätt match. Inte särskilt mycket att göra, men gjorde det han skulle bra. Att han inte nådde ända fram till den skickligt lagda frisparen ska han inte lastas för. Det var en skickligt slagen frispark!

Backlinjen skulle varit närmast felfri om inte missförståndet/kommunikationsbristen mella Daniel Arnefjord och Nisse Johansson föregått den ödesdigra frisparken. Nisse var annars närmast suverän under matchen. Kul också att se hans offensiva vilja och insats i matchens slutskede. Jimmy Tamandi var tillbaka och var klart godkänd, men såg ut att vantrivas mer på vänsterkanten än tidigare under säsongen.

Matchens utropstecken var nog ändå Pablo Monsalvo, som även tidigare imponerat på mig om än med smärre frågetecken. Nu, på favoritpositionen på inre mittfältet växte han ytterligare en eller två klasser. Här har tränarna en svår valsituation, Fyra innermittare, Monsalvo, Dulee Johnson, Khari Stephenson och Daniel Tjernström. Och då har jag inte ens nämnt Pierre Bengtsson!
Khari, ja, under de cirka 20 minuter han spelade, använde han kropp och fysisk styrka mer än han gjort under de tre-fyra senaste matcherna tillsammans! Och det såg bra ut. Kenny Pavey var bättre än mot GAIS, men är inte riktigt i takt med spel och boll ännu.

Ivan Obolo och Lucas Valdemarin sprang, jobbade, passade och försökte, men hade ingen lycka med sig i avsluten. Här kommer åter mr Styles in i bilden: när Ivan Obolo fälldes bryskt med en knuff i ryggen vid straffområdesgränsen blev det minsann frispark, men ingen svartgul sådan! I den vevan gavs också en varning - till Markus Johnson!

Det blev en märklig och inte särskilt rolig kväll, trots det tidvis riktigt bra spel vi ändå presterade. Hoppas att spelarna tar med det till de sista matcherna i Allsvenskan.

Roligare blev det inte när man, efter hemkomsten, strax efter midnatt läser om de huliganer, som med svartgul beteckning har attackerat poliser och material. Sånt kostar förstås. Och hur kul är det för det ganska stora antalet AIK:are, som med skattepengar får betala kostnaderna? Huvudlöst, ynkligt och fullständigt meningslöst. Kanske hoppas de på att vi ska få spela kommande hemmamatcher i.... tja Norrköping eller rentav Borås? Det vore nåt... inte!

Allsvenskan lever, låt oss se till att den fortsätter att göra det under de sista omgångarna.

Bappe Bjuggren

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0