Onödig uddamålsförlust för damerna
451 personer satt och frös på Skytteholm i förhoppning om lite svartgul värme. Den glimtade till, tidvis, men inte nog för att hålla kylan borta. Trots vädret är tjejerna värda en större publik än så!
Den första kvarten såg det lovande ut, vi hade några bra anlagda anfall, men hade svårt att komma till avslut, mycket beroende på ett aktivt och aggressivt försvarsarbete från Kopparberg/Göteborg.
Det mest beymmersamma var ändå skillnaden i passningsspelet mellan de bägge lagen. Vårt spel fungerade i närsåelet medan dessvärre nästan alla passningar på mer än 8-10 meter gick fel eller bröts av gästerna. Det var först under matchens sista femton minuter, som även de längre bollarna fann sin adressat!
Annars ser det mesta bättre och stabilare ut än förra året. Vi har fler alternativ i det offensiva spelet och vi har ett, kanske inte bättre men tätare försvar.
Göteborgsgästerna var det klart giftigaste laget efter den inledande kvarten och fram till slutkvarten och gjorde under den timmen de två mål som skulle ge tre poäng. Det andra målet såg lite märkligt ut, ett längt inlägg från kanten, som såg ut att gå fel, men sen seglade in i bortre delen av AIK:s mål. Kändes väldigt snöpligt.
Målet väckte dock hemmalaget, som reste sig och började spela aggressivare och med längre bollar och anfall än tidigare. Förutom det reduceringsmål vi faktiskt gjorde, Lisa de Vanna naturligtvis, hade vi också två bra chanser till kvittering, men ett hårt jobbande försvar kunde freda målet, bland annat genom en styrning på mållinjen.
Dagens gäster inledde serien med tre raka förluster, märkligt nog, men har sen fått ordning på sitt spel. Förlusten idag är väl inte helt oväntad, utan hade vi inte haft en timmes passningssvacka borde vi tagit i alla fall en poäng.
De svartgula spelare, som presterade lite mer denna kväll, var enligt min uppfattning Jessica Julin, Emma Lundh och Lisa de Vanna men det var inte de enskilda spalarnas insatser, som fällde oss denna kväll.
Bappe Bjuggren
