Femma trots en lång djupdykning!

Tre långa, tunga månader, då allt tycktes gå fel åtminstone resultatmässigt. Ändå blev det till sist en femteplats i Allsvenskan, dock på stort avstånd från tätkvartetten. Många spelare har använts men i massan kan man ändå skönja en trupp med kvaltéer och möjligheter att föra oss högre upp kommande år.

Det bästa under 2008 är att många unga spelare fått chansen att visa att man kan och törs spela på högsta nivån. Ovanligt många unga spelare är med i kampen om den (obefintliga) titeln "Årets fynd" i AIK. Huvudkampen torde stå mellan Walid Atta och Yussuf Saleh, fast andra kanske skulle säga Kevin Walker eller kanske någon annan.

Titeln "Nästa års tränare" tillhör naturligtvis Rikard Norling. Årets kanon: Gabi Özkan, trots flera fina måle från t ex Ivan Obolo. Fortsätt skjuta Gabi!

Årets avsked: Mats Rubarth, som vi kommer att minnas för många högtidsstunder och en oräknelig kortsamling.

Årets överraskning: Nisse Johansson, när han blev vänsterback. Årets löpare: Tjerna. Inte snabbast, men sprang fortfarande då med- och motspelare kroknat.

Årets flopp: den osannolika tränardebatten i sluttampen, där ingen tydligt kunde tala om vad som gällde, bara vad som inte gällde, vilket bara öppnade för nya spekulationer.

Årets målvakt - ja hur ofta finns det tre att välja på under en säsong? Tomi Maanoja var bäst, men Nicke Bergh får priset, dels för att han tog chansen när han fick den och för att han backade upp och peppade Tomi, när han miste den. Lagkänsla någon?

Årets "Välkommen tillbaka". Markus Jonsson, som efter skadeproblem mm var den Markus som alla hyllade och litade på 2006. Härligt Markus!

Årets namnbyte: Patrik Bojent, som fick mycket speltid under namnet Karlsson, men namnbytet förvirrade kanske - matchtiden blev i alla fall klart mindre.

Årets löpare: CH Jagne, som sprang så snabbt att han ibland fick bollen att stanna bakom av ren avundsjuka.

Årets AIK-are: Jonas Almqvist, som drog igång AIK:s boulesektion. (Boll som boule, det är inte stavningen utan rondören som gäller.)

Nästa års önskan: att truppen tar ett snack med damlaget och låter dom visa hur man sätter målen från både 30 och 35 meter!

Årets löfte: inga fler fotbollsutmärkelser från mig förrän 2009.

Bappe

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0