Micke Hjelmberg efter säsongen
Jag träffar Micke på AIK:s kansli för en avrundande intervju efter en säsong, som avslutades med en match, som skulle kunna ge sluspel om alla resultat stämde i övriga matcher, men också skulle kunna innebära nedflyttning till div 1. Nu blev det varken himmel eller pannkaka.
Avslutningen blev lite av en antiklimax?
- Jaa, men... det känns faktiskt helt okej. Man ska vara medveten om att det med fyra omgångar kvar av serien såg mörkt ut. Då handlade det i fösta hand om att överleva, att hålla sig kvar! I och med segrarna mot först Assyriska och sen bortamatchen mot Degerfors, som var en kniven-på-strupen-match, vi visste att de var obesegrade hemma och låg tvåa i serien, vi gör en fantastiskt bra insats och vinner med 2-1, hade vi allt i egna händer. Det var en fantastiskt skön känsla. Dessutom hade vi då chansen till slutspel, även om vi inte hade det i egna händer utan var beroende av andra resultat.
- Under den avslutande matchen hade vi folk i Västerås, som följde deras match mot Assyriska, liksom på Kanalplan för rapporter från Hammarby - Djurgården. Det var de två matcherna, som kunde påverka vad som skulle hända med oss.
Matchen mot BP. Vi gör en bra första halvlek, skapar något mer än dom, men i slutet av halvleken sätter de ett ledningsmål. Vi i ledningen visste vad det stod i de övriga matcherna och att slutspelschansen var närmast obefintlig, då Västerås ledde med 3-1. I det läget var vi klara för fortsatt spel i J-allsvenskan men samtidgt utanför slutspelet.
- Vi kände detta under den andra halvleken och jag tror att spelarna förstod det, att de kunde läsa av oss. Vi gör några offensiva byten för att förändra matchbilden, men är kanske inte så pushande att de tror att chansen till slutspel finns. Jag tror att det var så.
- Vi höll oss kvar och det är vi jätteglada för. Vi tog oss inte till slutspel och det är alltid tråkigt... men vi spelar i Juniorallsvenskan nästa år.
Vi får då behålla större delen av truppen?
- Ja, flertalet spelare är ju födda -92 och -91 och de blir kvar, i alla fall merparten och sen kommer det in nya i den åldersklassen, kanske till och med 93-or. Däremot så är det en handfull födda -90 i årets trupp och de bör gå vidare, även om de med den nya åldersgränsen skulle kunna fortsätta. Men efter 3, 4 eller 5 års juniorspel, menar vi att de bör gå vidare till seniorfotboll för att få bästa möjliga utveckling.
- Så nästa år har vi en trupp födda -91, -92 och troligen några -93. Det blir en ung och spännande trupp.
- Eftersom majoriteten av årets trupp kommer att finnas kvar har vi en bra grund att bygga på.
Vad kommer den höjda åldersgränsen (19 i st f 18 år) att innebära?
- Det är svårt. Jag kan tänka mig att lag med en mindre ungdomsverksamhet behåller 19-åringarna, nu när det går... men det vet man ju inte.
- Ur talangutvecklingssynpunkt tycker jag att det är synd med den ändring man gjort. Det betyder att man behåller spelare i juniorfotbollen, som borde kunnat utvecklas i seniorspel, fast kanske i andra klubbar. Vi vill och försöker ju se: var mår den enskilde spelaren bäst av att spela? Och jag är personligen övertygad om att är man 19 år och har ingått i AIK:s juniorverksamhet i tre eller t o m fyra år, så ska man få nya utmaningar, då ska man in i seniorvärlden.
Fast vi har väl också en större bas att hitta spelare bland?
- Jo, visst är det så. Och det kan naturligtvis innebära att det sett till resultaten kan bli en liten nackdel i Juniorallsvenskan, men sett till de enskilda spelarnas utvecklingmöjlighet, tycker jag att vår modell är helt rätt.
- Sen fick jag i går veta att man utökar J-allsvenskan (Norra och Södra) till 12 lag i st f 10, vilket jag inte visste, så Assyriska blir alltså kvar i Allsvenskan. Jag tycker att det är en fördel med fyra matcher till i serien. I år började ju serien väldigt sent och slutade tidigt. Säsongen blev väldigt kort och det är synd, men nu blir det alltså bättre.
Är det någon/några i årets trupp du kan se spela i Väsby i fortsättningen?
Ja, det kan jag tänka mig... kanske inte direkt. De kanske behöver börja i t ex en division-2-klubb för att känna och förstå skillnaden i tempo och fysik mellan juniorspel och åldersoberoende seriespel. Titta på Chrille Eriksson, som ju inte var högaktuell för spel iVäsby under våren utan spelade för Sollentuna i div 2, men sen fick och kunde ta chansen i Superettan under hösten. Det är just de matcher han fick i div 2 som nu gör honom konkurrensfähig i Väsby. Hade han varit kvar hos oss i juniorerna hade han fått göra samma resa, fast ett år senare.
- Det som är så fantastiskt kul med Chrille under hösten var att han inte gick in för att göra bra ifrån sig och framförallt inte göra bort sig, utan han gick in och bidrog i och till spelet, han gjorde inte bara sitt defensiva jobb utan skapade något även offensivt.
Årets säsong då. Är det någon eller några spelare, vars utveckling glatt dig speciellt?
- Tittar man på våra yngsta spelare tycker jag att framförallt Nicklas Maripuu och Adam Modin har gjort fantastiska framsteg. Nicklas har ju i stort sett haft en fri roll på mittfältet och också varit vår bäste målskytt! Ändå har han ju p gr a landslagsuppdrag inte spelat alla matcher. Adam har ju spelat mest mittback och gjort det strålande. Annars är det kanske en annan spelare, som har tagit det största steget i sin utveckling och det är Christoffer Orfanidis. En klok, spelskicklig mittfältare, som också har en fantastisk bollbehandling. Han har överraskat mig väldigt positivt och jag tror hans utveckling nästa år blir ännu bättre!
Du låter förhoppningsfull inför den kommande, nya, Juniorallsvenskan.
- Det är jag , jag tror det kan se riktigt bra ut nästa år och jag ser verkligen fram mot att jobba med de här spelarna inför nästa års säsong.
Bappe
