AIK J - Enskede J 1-0
Det var ett soligt och skönt Skytteholm, som tog emot AIK:s och Enskedes till årets första hemmamatch i vårväder.
Och framför allt såg det ut som att AIK trivdes i solen och värmen.
Under den första halvleken skapade AIK ett halvdussin goda chanser, men Enskede kunde med både tur och skicklighet avvärja de skott och instick de svartgula försökte med.
Ett antal hörnor blev den synbarliga effekten av AIK-pressen. Enskede jobbade tätt och med stort hjärta i defensiven men åstadkom några komtringar, ingen av dem dock särskilt hotande.
Enskede inledde faktiskt den andra halvleken bäst och under de första 10-15 minuterna, åstadkom de fler offensiva möjligheter än de svartgula. Vära killar kom dock igen, tog tag i spel och tempo och började åter bli det styrande laget. Så, med knappt 25 minuter kvar att spela fick Mustafa Özmen sitt andra gula kort (efter en för snabbt slagen frispark!?)
Hemmalaget tvingades då till ett rakare spel utan samma dominans som tidigare, men det skulle visa sig lönsamt. Tio minuter efter utvisningen, uppstod en tilltrasslad situation framför gästernas mål och i röran och trängseln kunde Sebbe Hansen slå in det, som skulle visa sig vara segermålet.
De unga AIK-arna gjorde en bra insats och var även fysiskt väl så starka som de något äldre motståndarna. Spelet höll bra tempo och bjöd på många fina framspelningar. Kanske ska lagkaptenen Jeppe Lindgren, Sebbe Hansen och Mikei Söderström nämnas särskilt i ett härligt och sevärt lag.
AIK:s chefstränare, Jeppe Mauritzson, var tämligen nöjd efter matchen, även om han tyckte att vi borde gjort mål på någon av chanserna vi skapade under den första halvleken, som vi dominerade ganska eftertryckligt. Det var ju först när vi blev en man mindre, som vi lyckades avgöra matchen. Rent spelmässigt tyckte han ändå att vi gjorde en fullt godkänd match, vilket man får hålla med om. Enskede har dessutom ett högre ålderssnitt i sin trupp, men det spelade inte någon roll i matchen. De unga svartgula spelarna stod väl upp både i tempo och kraft.
Bappe
Och framför allt såg det ut som att AIK trivdes i solen och värmen.
Under den första halvleken skapade AIK ett halvdussin goda chanser, men Enskede kunde med både tur och skicklighet avvärja de skott och instick de svartgula försökte med.
Ett antal hörnor blev den synbarliga effekten av AIK-pressen. Enskede jobbade tätt och med stort hjärta i defensiven men åstadkom några komtringar, ingen av dem dock särskilt hotande.
Enskede inledde faktiskt den andra halvleken bäst och under de första 10-15 minuterna, åstadkom de fler offensiva möjligheter än de svartgula. Vära killar kom dock igen, tog tag i spel och tempo och började åter bli det styrande laget. Så, med knappt 25 minuter kvar att spela fick Mustafa Özmen sitt andra gula kort (efter en för snabbt slagen frispark!?)
Hemmalaget tvingades då till ett rakare spel utan samma dominans som tidigare, men det skulle visa sig lönsamt. Tio minuter efter utvisningen, uppstod en tilltrasslad situation framför gästernas mål och i röran och trängseln kunde Sebbe Hansen slå in det, som skulle visa sig vara segermålet.
De unga AIK-arna gjorde en bra insats och var även fysiskt väl så starka som de något äldre motståndarna. Spelet höll bra tempo och bjöd på många fina framspelningar. Kanske ska lagkaptenen Jeppe Lindgren, Sebbe Hansen och Mikei Söderström nämnas särskilt i ett härligt och sevärt lag.
AIK:s chefstränare, Jeppe Mauritzson, var tämligen nöjd efter matchen, även om han tyckte att vi borde gjort mål på någon av chanserna vi skapade under den första halvleken, som vi dominerade ganska eftertryckligt. Det var ju först när vi blev en man mindre, som vi lyckades avgöra matchen. Rent spelmässigt tyckte han ändå att vi gjorde en fullt godkänd match, vilket man får hålla med om. Enskede har dessutom ett högre ålderssnitt i sin trupp, men det spelade inte någon roll i matchen. De unga svartgula spelarna stod väl upp både i tempo och kraft.
Bappe
Kommentarer
Trackback
