Bappes svartgula blogg

Det märktes redan från start att båda lagen var lite osäkra både på vart det egna laget stod likväl som var motståndaren stod, matchinledningen ägnades främst åt att försöka läsa av motståndaren, hitta möjliga anfallsvägar och etablera positioner så högt som möjligt i banan. Därmed föll det sig också naturligt att det var blott ströchanser som uppstod under matchens första 10-15 minuter, varefter hemmalaget tog över matchen allt mer.

AIK:s nye tränare Mikael Stahre valde, lite överraskande, att starta med Martin Kayongo-Mutumba vid sidan av Ivan Òbolo på topp, vilket visade sig vara ett mycket smart drag. Förutom en gudabenådad teknik har Mutumba utvecklat sin fysiska styrka oerhört sedan vi senast såg honom i AIK-tröjan, vilket kom väl till pass mot Halmstads tuffa och starka fyrbackslinje.

Fysiskt stod sig gästerna från Halland väl mot hemmalagets likaväl starka manskap, men den stora skillnaden lagen emellan var tekniken och bollbehandlingen. Medans HBK hade svårt att få grepp om bollen och genomföra hela anfall, mer än kontringsförsök, lyckades hemmalaget, främst genom nämnde Mutumba och matchvinnaren på vänstermittfältet Gabriel Özkan gång efter annan vända bort flertalet Halmstadsspelare på sin väg mot målet.

Ja målchanserna kom alltså allt eftersom tiden gick, och Özkan, Mutumba och Óbolo hade alla åtminstone en chans vardera i den första halvleken som kunde ha resulterat, men så blev inte fallet. Den andra halvleken inledde som den första slutade, AIK var laget med övertag och jobbade lugnt och metodiskt med att dyrka upp Halmstadsförsvaret. En hörna blott fem minuter in i halvleken var nära att nickas in men HBK:s Michael Görlitz rensade på mållinjen. Fyra minuter därefter klippte AIK:s lagkapten Daniel Tjärnström till på halvvolley, skottet gick dock ett par meter utanför. Men minuten därefter snappade Martin Kayongo-Mutumba upp bollen på högerkanten en bit in på offensiv planhalva, spelade i sidled till Gabriel Özkan som kom mötande och på ett tillslag vackert smekte upp bollen i krysset, otagbart för den annars skicklige Halmstadsmålvakten Magnus Bahne.

Ledningsmålet var sett till matchbilden helt rättvist, och trots underläge hade Halmstad svårt att flytta upp positionerna. HBK-tränaren Janne Andersson valde att byta in några spelare ”med lite mera size”, som Mikael Stahre uttryckte det efter matchen, för att få grepp om bollen högre upp i planen, vilket också lyckades ganska väl. Under matchens sista tio minuter var Halmstad det lag som hade mest boll, och skapade några fasta situationer, utan att komma riktigt nära en kvittering.

Tre rättvisa och välbehövliga poäng för AIK som får god arbetsro till bortamatchen mot Kalmar FF som väntar i nästa omgång.

Jonathan Bjuggren