Säker premiärseger - men inte helt övertygande!
Inför premiärmatchen intervjuade jag tre AIK-spelare, som tippade 7-2, 7-2 och 7-3 till AIK. En nästan rörande enighet! OK, vi gjorde 6 mål imatchen, men släppte också in 4 stycken!
Kanske är inte siffrorna det viktiga just i premiären. Det handar mer om att ta tre poäng för att känna att man är på rätt väg. Tio mål totalt är ju dessutom trevligt för publiken, som var hyfsat stor, men det såg ändå glest ut på Hovet.
Periodsiffrorna 1-2, 1-1, 2-3, avspeglar rätt väl matchförloppet. Det ska också sägas att trots antalet mål var bägge målvakterna utmärkta och svarade för ett antal frilägesräddningar var!
Noterbart från matchen i övrigt var att AIK:s mest rutinerade backar svarade för några väl nonchalanta passningar var, som dock inte gav några baklängesmål. Tacka Patrik Jansson för det! Eller kanske ska Patrik tacks för uppvärmningen? Adde Beckius i Balrogs mål gjorde också hågra nästan osannolika räddningar i ett par frilägessituationer.
Det var alltså en premiärmatch, men visst såg man att skärpan, viljan och förmågan inte försvunnit hos de svartgula, precis som det syntes att detta var första tävlingsmatchen sedan april.
Något som framför allt gladde i denna inledande match var att de nya spelare som kommit visade att de vill och kan ta en plats i ett lag, som ska vara med och kämpa om seriesegern.
Emanuel Antener stod för ett antal fina passningar, som dessutom helt lurade motståndarna, ett fint exempel på split vision.
Ron Sjöblom och Jon Möllersten gladde med ett lugnt och tryggt försvarsspel, men också med flera fina och farliga passningar. De verkade tryggare än de ibland såg ut under den senaste säsongen.
Denna eftermiddag användes backarna mer konsekvent i det offensiva spelet än jag minns från tidigare. Inte för att de gick högre upp än då, utan för att anfallarna oftare spelade hem till backarna, när det blev alltför trångt i den offensiva zonen och det gav resultat!
Två måls övervikt kanske inte låter så imponerande, men spelet fungerade väl, spelarna verkade trygga i sina uppgifter och mycket talar för att det kommer att bli bättre ju fler tävlingsmatcher man har i benen. Fortfarande är det så, att när vi blie eller känner oss hotade, finns det ytterligare en växel att lägga in. Och då gör de det.
Ingen stor match, men god underhållning och också tecken på att det kommer bara att bli bättre!
Bappe
Kanske är inte siffrorna det viktiga just i premiären. Det handar mer om att ta tre poäng för att känna att man är på rätt väg. Tio mål totalt är ju dessutom trevligt för publiken, som var hyfsat stor, men det såg ändå glest ut på Hovet.
Periodsiffrorna 1-2, 1-1, 2-3, avspeglar rätt väl matchförloppet. Det ska också sägas att trots antalet mål var bägge målvakterna utmärkta och svarade för ett antal frilägesräddningar var!
Noterbart från matchen i övrigt var att AIK:s mest rutinerade backar svarade för några väl nonchalanta passningar var, som dock inte gav några baklängesmål. Tacka Patrik Jansson för det! Eller kanske ska Patrik tacks för uppvärmningen? Adde Beckius i Balrogs mål gjorde också hågra nästan osannolika räddningar i ett par frilägessituationer.
Det var alltså en premiärmatch, men visst såg man att skärpan, viljan och förmågan inte försvunnit hos de svartgula, precis som det syntes att detta var första tävlingsmatchen sedan april.
Något som framför allt gladde i denna inledande match var att de nya spelare som kommit visade att de vill och kan ta en plats i ett lag, som ska vara med och kämpa om seriesegern.
Emanuel Antener stod för ett antal fina passningar, som dessutom helt lurade motståndarna, ett fint exempel på split vision.
Ron Sjöblom och Jon Möllersten gladde med ett lugnt och tryggt försvarsspel, men också med flera fina och farliga passningar. De verkade tryggare än de ibland såg ut under den senaste säsongen.
Denna eftermiddag användes backarna mer konsekvent i det offensiva spelet än jag minns från tidigare. Inte för att de gick högre upp än då, utan för att anfallarna oftare spelade hem till backarna, när det blev alltför trångt i den offensiva zonen och det gav resultat!
Två måls övervikt kanske inte låter så imponerande, men spelet fungerade väl, spelarna verkade trygga i sina uppgifter och mycket talar för att det kommer att bli bättre ju fler tävlingsmatcher man har i benen. Fortfarande är det så, att när vi blie eller känner oss hotade, finns det ytterligare en växel att lägga in. Och då gör de det.
Ingen stor match, men god underhållning och också tecken på att det kommer bara att bli bättre!
Bappe
Kommentarer
Trackback
